Första svalan
Jag har grävt i svarta boken igen och hittade detta från en tid när Gråbossen inte var fullt så grå.
Vårförälskelse (1984-02-17)
Jag springer över ängens mjuka tuva,
för jag ska möta dig, min egen ljuva.
Du står där, i förföriskt sköna kläder,
och ler mot mig i vårligt, vackert väder.
I grönt du klätt dig för att mig förtjusa.
I dina armars mjuka famn jag rusa.
När jag intill dig är, jag värmen känner;
från sol som lyser och från puls som bränner.
Hos dig jag ständigt vara vill och höra
de kärleksord, du viskar i mitt öra.
Din vita kropp känns mjuk i mina händer.
Du hopp om framtids lycka i mig tänder.
Du är det vackraste jag vet i hela Norden.
Din like sökas kan ej här på jorden.
Att älska dig är mest vad man kan önska,
du vårens första björk, uti din grönska.
svar: Men jag saknar min lilla älskling !:)
Fin dikt!
Du är tydligen poet oxå!
Glad vår!
ja det var verkligen en härligt vacker vårdikt...
oj, mitt namn kom inte med...
Javisst får våren poesiådran att porla;)
Härliga associationer.