Lessamt idag
I morse upptäckte jag att Buster låg kvar i tvättstugan på samma ställe som i går kväll. Jag fick stötta honom så att han kom upp på benen och kunde följa med ut. Efter fem meter ute började han göra ifrån sig och sedan orkade han inte mer utan lade sig ner. Jag tog Zingo på en snabb tur och när vi efter 5 minuter kom tillbaka hade Buster flyttat sig en bit men lagt sig igen. Jag fick bära in honom.
När jag kom in berättade jag för Lilla Frun vad som hänt och vi bestämde oss direkt att han inte skulle behöva lida längre. Vi fick tid på eftermiddagen hos veterinären och klockan två var han borta.
Vi visste ju att Buster började närma sig slutet men de sista veckorna hade han piggnat till och kom till och med upp på andra våningen. Och han gjorde sitt vanliga jämfotahopp upp i soffan. Trodde nog han skulle hänga med över sommaren.
Nu har vi bara alla goda minnen kvar och så har vi ju Zingo, som just nu är väldigt deppig.
Den gamle gossen är borta.
Åh vad tråkigt men det var tydligen lika bra förstår jag. En kram sänder jag till er.
Ett husdjur är en kär familjemedlem. Förstår precis hur ni känner er. Och Zingo kommer så klart att sakna sin kompis mycket...oj så sorgligt, men livet är nu så. Sorgen och glädjen de vandra tillsammans.
kram till er bägge två..
Beklagar sorgen efter en gammal, trogen vän. Två stycken av er flock har nu vandrat över regnbågsbron i år. De fick vara med er så länge de ville och kunde. Och de har haft det bra. Men tungt är det.
Vet så väl hur det känns att förlora en trogen, fyrfota vän.Känner tårarna komma.....Kramar om er till tröst.
Åh, vad jag känner med Er!
Så rätt att inte låta den trogne vännen lida!!
Underbar bild på Buster!
Även vår Maja(som vi fick avliva 4 februari) var lite piggare veckan innan, men,men!
Klart att kompisen är deppig, saknaden kan även djur känna, det är jag övertygad om!
Tröstekram även från mig!
ja, man måste lära sig att leva med att man "har dom till låns" - men det är lika hemskt varje gång, man vänjer sig aldrig!
Hejsan Bo!
Så sorgligt med Buster men så fint att ni hjälpye honom över till Regnbågslandet/Hundhimlen. Vi tog också bort en dvärgschnauzer ngr veckor innan lille Otto kom till oss så jag vet hur sorgligt det kan vara. Mycket fin bild på eran Buster som du lagt upp i bloggen. Kram Malin...lille Otto hälsar
