GråBossen

Schassen
Först ska jag berätta att Schassen är i stort sett återställd. Han är pigg, äter bra och magen fungerar normalt igen. Han är fortfarande lite trött och sover allt emellanåt.

Toscana
Nu är det dags att redovisa resan till Toscana. Jag börjar med resan ner, som gick via övernattningar i Berlin och Innsbrück. Jag klev på bussen i Lilla Edet kl 07.00 på söndagmorgonen. Färja Helsingborg - Helsingör och sedan åkte vi utefter Öresund ner mot Köpenhamn.


Det blåste friskt på Öresund, men det märktes inte ombord i färjan.

Vi övernattade i Berlin, där jag fick ett rum med badkar. Efter middagen njöt jag länge av ett varmt karbad. Skönt när man annars bara har tillgång till dusch. Dag 2 fortsatte vi söderut genom Tyskland.


Vi stannade till vid minnesplatsen för slaget vid Lützen. Tyvärr var vi en månad för tidigt för Gustav Adolfs-bakelser. ;-)


Nere i Sydtyskland mötte vi Alperna.


På en topp fanns det nyfallen snö - den rakt under molnet.

På kvällen kom vi fram till Innsbrück för nästa övernattning.

Hoppbacken från OS blev givetvis fotad.


Här lämnar vi Innsbrück, som är Österrikes tredje största stad. Och jag som trodde det var en liten skidort...


Vi lämnade Österrike via Europabrücke, 192 m hög.


Det fanns möjlighet att hoppa Bungyjump från bron. Men ingen i sällskapet verkade intresserad.


Italien nästa, genom Tyrolen.

Fortsättning följer.

När jag var på väg hem från Toscana, närmare bestämt  kl 01 på natten till måndag på ett hotell i Freiburg, ringde Lilla Frun och berättade att Schassen hade blivit sjuk. Han kräktes och hade diarré och var riktigt dålig. Lilla Frun for iväg mitt i natten till Blå Stjärnan i Göteborg, där Schassen fick stanna kvar. Han har fått 3 liter dropp och idag på eftermiddagen kunde vi hämta hem honom. Vi misstänker att han har ätit något olämpligt, kanske ekollon. Eftersom han är så liten så blir vätskeförlusten extra jobbig.

Men nu är husses lille kille hemma igen och relativt pigg. Men han sover väldigt mycket och får bara specialmat den närmaste tiden. Hoppas han ska bli helt OK igen.

Så småningom ska jag plocka in lite bilder från min resa.

Det aer motsvarande svensk hoegsommar haernere - ca 27 grader paa eftermddagen.
God mat och dryck, bra hotell och haerliga medresenaerer.

Aaterkommer med bilder naer jag aer tillbaka.

Jag hittar inga svenska tecken saa texten faar se ut som den goer. Hoppas det gaar att laesa aendaa.

Packat och klart för 10 dagar i Toscana, Italien. Åker i mogon bitti. Återkommer när jag är tillbaka i Sverige.

I det härliga höstvädret idag, passade vi på att ta en långpromenad upp på fjället - södra Bredfjället alltså.
Svampkorg och kamera var med och det blev nog mer skörd i kameran än i korgen. Men lite svamp blev det ändå och det var ju promenaden som var viktigast. Både för hundarna och deras tvåbenta följeslagare.


Även en mindre skogsväg ser stor ut för en liten krabat.


Jaha, det är detta, som är skogen - inte imponerad.


Var det något intressant där? En liten björkstubbe blev ordentligt utskälld.


Det gäller att spana så jag kan skydda resten av min flock.


Solen  gjorde sitt bästa för att göra naturen vacker.


Det finns både stående och liggande trädstammar.


Ibland var Schassen i fullt språng...


... och ibland fick han ta igen sig.


På väg hem ser man till Stenungsund. På berget, som bildar horisont, står det ett par vindkraftverk.


Vid foten av fjället...  Nu ska vi hem och sätta på lite kaffe.

Det går mot höst och då kommer regn och mörker. Dessa tillstånd behöver mötas med rätt utstyrsel. Idag var det dags att ekipera Schassen för kommande vedermödor.


Först ska mörkret klaras av


Så här stilig blir man i reflexväst. Det var en mycket kort stund Schassen behagade posera så här fint. Mest försökte han ta av sig detta - i hans mening - helt onödiga plagg.

Men vid kvällspromenaden kom västen på och det gick bra till en början. Efter en stund hade västen kanat bakåt lite för mycket så bandet under magen irriterade vissa vitala delar på en lite karl... På hemvägen förpassades västen till husses ficka.  ;-)


Och så ska man vara rustad för regniga dagar


Något käckt skotsktrutigt med kapuschong och en liten krage - högst charmant för en gentleman. Det tveksamma leendet säger väl allt om vad bäraren tycker.


Modekritikernas kommentar


Zingo kommenterar: "Aldrig någonsin att jag skulle förnedra mig till något sådant. Men du lille vän passar absolut i detta plagg. Och dessutom blir matte och husse nöjda när du inte har hela grusvägen med dig in efter en regning promenad. Stå ut - det kan inte bli värre!"

I helgen var vår dotter på besök med sina barn. Hennes förkylde gubbe fick stanna hemma och kurera sig. På lördag for mor med två shoppingsugna barn till den stora staden medan de två övriga gick en promenad med mormor, morfar och hundarna.


Sara tog givetvis hand om Schassen - en hund i hennes storlek.


När kopplet trasslade in sig i Schassens fötter så fixade givetvis minimatte detta.


När Zingo var tvungen att göra det naturen påkallar, fick han storpublik.


Kom igen Schassen, nu går vi vidare!


Här ligger en död snok i diket - Sara spanar intresserat.


Nu går vi hem igen Schassen. Nya äventyr väntar...

Nästa äventyr för Sara var en ridtur på Blesi


Klart för avfärd med den lilla hästen och den ännu mindre ryttaren.


Ibland får man stanna och vänta medan Blesi äter av det goda gräset.


En liten godis efter ritten kan jag väl få?


Sara matar Blesi med van hand.

Idag hade vi besök från Kenya


Caroline driver ett barnhem i en by i Kenya och har fått möjlighet att komma till Sverige under 5 veckor för att se hur vi lever här. Hon började med att ta sig an föräldralösa barn, när hon som 22-åring adopterade en liten flicka, som mist alla sina anhöriga efter två översvämningar.


Här sitter Lilla Frun och pratar med sin kollega, Margareta, som samlar in pengar och prylar här i Sverige och sedan med jämna mellanrum reser ner till Kenya för att överlämna direkt till Caroline och barnen på barnhemmet. Man ger gärna en slant när man vet att gåvan hamnar där den ska vara.


Caroline berättade bland annat om att de driver en skola på barnhemmet. Antalet lärare beror på hur mycket pengar de har för tillfället för att kunna betala deras löner. Samma vad gäller mat - när det finns pengar blir det mat och när pengarna tryter blir det tomt på faten.


Även Gråbossen hamnade på bild med underbara Caroline.

Idag var det härligt promenadväder så det blev en tur i skogen med hundarna. Förutom lite svamp så fick vi med några bilder på vovvarna. Håll till godo.


Här poserar lilleman på en stubbe...


... och då vill ju givetvis storvovven också visa upp sig.


Här är en utmaning i form av en liten trädstam tvärs över stigen. Vi hart sett att Schassen enkelt hoppar över den så nu skulle det bli en bild på det. Först måste man ju ta fart från matte när husse ropar.


Ett elegant hopp över och bilden var fixad åt husse.

Vi har också sett att när han ska passera stammen åt andra hållet brukar han krypa under och det ville jag ju också få på bild.


Men givetvis hoppade han åt det hållet också... Schassen är en stor hund nu.  :-)

Att han är stor visar han också genom att han enkelt hoppar upp i soffan numera. Han har till och med hoppat upp i sängkammarsängen - och den är hög!

I det fina vädret idag passade det med en promenad i svampskogen. Hundarna, Lilla Frun och jag - och idag hade jag kameran med.


Det här var bytet vi var ute efter.


Schassen klev upp på en mossklädd sten för att få överblick...


... medan Zingo lugnt avvaktar mattes förehavanden.


När matte och husse var en bit ifrån varandra hade Schassen fullt sjå med att hålla koll på båda. Här kommer han i full karriär tillbaka mot husse.


Ligger något i vägen tar Schassen ett jätteskutt och passerar med god marginal.


Lilla Frun med fylld svampkorg. Och då hade jag dessutom fyllt en bajspåse. (Hundägare vet vad jag menar.)


Slut på den härliga skogsturen - så tråkigt att behöva gå hem.

Medan vi var ute i skogen fick Zingo något i näsan och drog iväg. Givetvis hängde Schassen på och det enda vi hörde var Schassens glada tjoande när de försvann. Det blev till att vissla och ropa och till slut dök Zingo upp med ett rådjursben i munnen. Visserligen väl avgnagt men ändå välsmakande. Fast husse tog hand om det och hängde upp det i ett träd. Men var var Schassen? Jag gick åt det håll varifrån Zingo kommit. Mycket riktigt kom Schassen springande med nosen i Zingos spår. Sedan bakspårade han min väg tillbaka dit, där jag hade satt Zingo. Så det blev nosarbete idag också.

Idag hade vi nosarbete i valpkursen. Schassen visade att hans nos fungerade alldeles utmärkt. Han tog spåret och när han kom vid sidan av i sidovinden, hittade han enkelt tillbaka. Vi hade lagt ut godis som förstärkning i spåret och när vi hade gått klart, ville ändå Schassen tillbaka i spåret. Där hittade han en bortglömd godis och det kände han direkt. Stolt husse!


Det får bli en bild på pusskalas med matte - nosarbete det också...

Idag var vi hos en mycket trevlig trimmerska och fick fixat till fasonen på Schassen. Själv fick jag lära mig en hel massa om hur jag ska underhålla pälsen mellan trimningstillfällena. Schassen skötte sig riktigt bra och klarade av både ryckning av päls och underullskamning och vanlig kamning och maskinklippning. Det gick också bra med att rycka hår ur ena örat. Det andra har jag fått i hemläxa att fixa. Nu var det "bara" en första valptrimning så han ser ju inte utställningsfärdig ut. Men det tar vi så småningom.

Här kommer ett par bilder.


Så här ser man ut när man är nytrimmad. Jämför med bild i tidigare inlägg.


Kolls mina öron! Är der inte snygga?

Schassen har tappat sin första tand!


Tanden bredvid sitter också löst så nu kan han snart få svårt att vissla.  ;-)

Jag har fullt sjå att hålla vovvens mun öppen och samtidigt sköta fjärrkontrollen till kameran.

Trimmaren ringde och flyttade tiden för Schassens trimning så han ser ut som innan. Före- och efterbilder får vänta men jag kan visa en just-nu-idag-bild.



Han är inte kammad och borstad så han ser lite lurvig ut.

Idag har han varit ganska trött efter gårdagens kurs men lite tid ägnade han åt att pina onkel Zingo.

Det blir inga bilder i dag heller.

Vill bara berätta att Schassen har varit på första lektionen i valpkurs, lydnad 1. Eller rättare sagt: Husse har varit på kurs för att lära sig träna sin vovve. Han - Schassen alltså - började att skälla ut alla kurskompisarna. Men han lugnade sig efterhand och blev tystare. Eller han kanske blev hes...

Övningarna gick rätt bra. Sitt och ligg och inkallning fungerar hyggligt. Men att gå fint mellan de andra hundarna var lite lurigare. Vi får träna vidare.

Nu har vi fått tid till första trimningen i morgon. Ska försöka få till bilder på före respektive efter.

...var ändamålet med att ta fram rasen dvärgschnauzer. En egenhet är att de fångar råttorna med tassarna och hugger inte med munnen. Så står det i böckerna.

I går kväll visade Schassen hur man hanterar en - nej, ingen råtta - men väl en mus av rejäl storlek. Vi gick ner för att Schassen skulle ta sin nattakiss innan det var dags för nattning. Väl nere på bottenvåningen gjorde han en räd efter Mirra, en av katterna. Sedan kom han tillbaka till köket och gjorde ett utfall mot något under köksbordet. Jag fick fram honom men han vägrade öppna munnen. Med "milt våld" fick han ge sig och jag kunde plocka ut något ur hans lilla mun. Det var en mus, visserligen död men rejält stor, som sagt. Att han fick plats med den i sin lilla mun!?

Jag förpassade musen till ett säkert ställe och jag besparar er en bild på densamma. Nu gäller det att ha stenkoll på om katterna har släpat in något, vilket de gör rätt ofta. Håhåjaja...

Nu börjar man se att Schassen är en dvärgschnauzer men fortfarande är väl inte proportionerna klara. Det är full rulle, både ute och inne. Sedan blir det tvärstopp och den lille tjommen bara slocknar...


Här är en liten stilstudie på unge herrn.


Ibland sätter jag mig ner och filosoferar men...


... så får jag se något spännande, som måste undersökas.


Och när husse kallar in mig så kommer jag givetvis med en gång (nästan).


Den  lille hallontjuven har nu fått bildbevis mot sig.


Är det någon, som ser mig?


Nä! Men då hugger jag in.


Åh, så ljuvligt med dessa små röda bär.


Zingo och Schassen kommer väldigt bra överens. Zingo är nästan för snäll.


Nu har jag fått onkel Zingo på rygg. Tänk att jag kan lyckas med det. Jag undrar om han fuskar lite för att glädja mig?


Biter jag här med mina vassa valptänder så låter det så roligt från den store klumpen.


Ok, ok, vi kan  väl vila oss lite då. Du orkar väl inte mer nu, gamle man.

Igår, när jag skulle kissa av vovvarna innan eftermiddagsmaten, rasslade det till i bladverket på Zingos vanliga kisseställe. Jag tog snabbt undan båda hundarna och kikade in bland vegetationen. Där låg något ljust, slingrigt med ben, som rörde sig. I hastigheten trodde jag det var en jättestor ödla av något slag. Snabbt in och lämna hundarna och sätta fart på fru och barnbarn med orden: "Det är något knepigt i rabatten. Skynda på och kom ut!" I hastigheten glömde jag kameran men tog med en stängselstolpe i plast.

Väl framme vid det mystiska kunde jag med hjälp av stolpen peta undan bladen och såg något stort ljusgrått, som slingrade sig. Med hjälp av stängselstolpen lyfte jag fram det hela och såg då att benen tillhörde en padda, som var på väg att slukas av en orm. När jag släppte ner ekipaget på gräsmattan släppte ormen sitt byte och ringlade blixtsnabbt iväg. Det var en snok, ljusgrå med typiska gula fläckarna och ca 1 meter lång. Jag har nog aldrig sett en så stor orm ute i naturen tidigare. Paddan satt kvar, upplåst som en boll, kanske lycklig för att sluppit bli ormmat. När jag en kvart senare var ute och kollade läget, var paddan försvunnen. Antingen för egen maskin eller så hade snoken hämtat tillbaka sitt middagsmål. Men ínnan dess hade jag hämtat kameran och fått en bild på den "räddade".


Lite dåligt samvete fick jag, som hade snuvat snoken på dess mat.


Idag tog vi en skogspromenad och kikade efter svamp. Lilla Frun fick ihop lite grand, som jag rensade och stekte upp. Vovvarna gjorde små race utefter skogsstigen.

Här ligger Schassen i täten.


"Kom igen nu Zingo! Hänger du inte med?"


Fast Zingo vann förstås racet.


Lite trött efter dagens äventyr, tar Schassen igen sig på köksgolvet.

Idag fick Schassen följa med Zingo till sjön. Det var nytt och spännande. Här berättar han själv i ord och bild.


Hallå där, vad gör du i den där jättestora vattenskålen?


Aha, du hämtar pinnar, som matte slänger ut! Hoppsan, jag blev visst våt om fötterna.


Vad ska du gör med den där pinnen nu då? Och nu är jag våt om magen också.


Ge den till mig - inte till matte!


Nej, hör du, du får inte sticka iväg med den. Jisses vad det skvätter!


Hmm, det verkar intressant det här med vatten...


Tjolahopp, jag kan simma! Det hade jag ingen aning om att jag kunde.


Måste man se ut så här efter ett dopp i vattnet? Liknar ju nästen en sådan där nakenhund.

Idag har Schassen varit hos veterinären på Villa Qrera och fått sin Parvo/valpsjukevaccination, som små valpar får vid 12 veckors ålder. Han började med att skälla ut två stora hundar - man riktigt såg hur hundarna tänkte: "Usch för små äckliga valpar!" Men mattar och hussar föll (bokstavligen - på knä) för den lilla sötnosen. Med några små godisar framför nosen märkte han inte av sticket. Veterinären lyssnade på hjärtat och kollade snabbt över honom och han befanns vara en utmärkt liten valp.

Zingo börjar ta mer ansvar för att visa hur en valp ska uppföra sig mot äldre hundar. Med stort tålamod står han emot den ettriges små sylvassa tänder och med jämna mellanrum läger han den lille på rygg. Schassen visar att han förstått genom att ibland hoppa upp och hugga efter Zingo för att direkt efteråt slänga sig på rygg.

Här kommer några stilstudier från uppfostringsanstalten.


Jag börjar med ett stadig bett i bringan på den store klumpen.


Sedan gnager jag lite på hans ben. Hundar ska ju gnaga på ben...


Hoppsan, måste han titta så bestämt på mig. Jag har väl inget gjort?


Jag är större än du! Nåja, åtminstone högre upp.


Okej, okej, du är störst, bäst och vackrast och klokast och bestämmer allt. Jag vet...